För några månader sedan dissade jag Koranen. Av utrymmesskäl gav jag inga konkreta exempel. Dags för det nu:
Jag är inte blind för de bra saker som må stå i Koranen. Men låt oss säga att du lagar mat. Om bara en ingrediens är rutten spelar det ingen roll om allt annat är av högsta kvalitet. Det kommer ändå att smaka äckligt och skada din hälsa.
För min del räcker en rutten vers för att jag ska förkasta Koranen som andlig nutrition: fjärde suran vers 56:
”Dem, som förnekar våra tecken, ska vi förvisso steka i eld. Så ofta deras hud blir genomstekt, ska vi ge dem en annan i stället, att de må smaka straffet; Gud är förvisso väldig och vis.”
Vis? Tydligen även vredgad, vrång, våldsam och vidrig! Stekning utförd av människor skulle klassas som tortyr.
I nämnda vers är Gud inte bättre än en maffiaboss: ”Du är med oss, capisce?” Den synen ställer jag inte upp på.
För länge sedan blev jag ombedd att delta i ett radioprogram där flera muslimer skulle diskutera olika aspekter av islam. Man skulle vara två på varje ämne, en för och en emot.
Jag ville diskutera Koranen, oviktigt med vem. En kandidat var Helena Benaouda, ordförande i Sveriges muslimska råd.
Hon var tveksam till att medverka. På den tiden hade jag ännu inte bestämt mig gällande islam, så i vårt telefonsamtal sa jag sanningsenligt att jag inte var ute efter att ”vinna” diskussionen: om hon övertygade mig skulle jag bara bli nöjd. Så nämnde jag versen ovan.
– Ah, den versen anses faktiskt vara ett av bevisen för Koranens mirakel! Det var först i modern tid som man upptäckte att smärtnerverna finns i huden. Det faktum att versen säger att syndaren ska få just ny hud, i stället för ny kropp, är tecken på Koranens övermänskliga ursprung.
Okej, låt oss ignorera det faktum att redan grottmänniskorna gjorde banbrytande vetenskapliga upptäckter som ”eld hett, eld bränna, ugh, göra ont”. Låt oss även strunta i att nociceptiv smärta (vävnadsskadesmärta) egentligen tolkas och upplevs i hjärnan. Gud besitter alltså medicinsk expertis, men är en grym sadist?
För många år sedan såg jag en dokumentär om en mor vars dotter brutalt hade sexmördats. Andra skulle ha yrkat på dödsstraff – modern förlät mördaren!
Om en vanlig människa är kapabel till nästan övermänsklig nåd, varför skulle då Gud inte vara det?
Helena tillade då att det har sagts att helveteshoten inte är på allvar utan bara strategiska, för att motivera människor att ta sin moraliska utveckling på allvar.
Jaha, så Gud är inte sadist utan behandlar oss bara som barn: ”Ät upp gröten annars tar grötmonstret dig”?
Om det är så viktigt att vi inte väljer fel, varför ens ge oss fri vilja?
Om vi nu är så dumma, varför ens försöka kommunicera med oss? När herden ska samla ihop fåren resonerar han väl inte med dem? Han låter fårhunden skälla.
Om vi ändå måste skrämmas till den rätta vägen, varför jiddra om Guds godhet och köra ”good God, bad God-tricket”? Lika bra då att byta ut ”I Guds den barmhärtige förbarmarens namn” till ”I Guds den bad-ass-fördärvarens namn”.
Om hoten om den Gudomliga stekpannan är vita lögner, reduceras inte då Gud, detta fullkomliga väsen, till en manipulativ lögnare?
Koranen – liksom Toran och Bibeln – innehåller för många ruttna andliga ingredienser som har passerat bäst före-datum för länge sedan. Detta var bara ett exempel. Skulle universums bäste kock mata oss med rutten föda?
Aftonbladet
2007-06-08